När blir man adlad

Till adeln i Sverige hör även de svenska adelsätter som inte är introducerade på det svenska Riddarhuset, det vill säga ej innehar representationsrätt där, samt de adelsätter som har utländsk adelstillhörighet, boende i Sverige. När ätterna adlades behöll några sina släktnamn och andra har fått nya. Då skapas en ny ätt inom ätten med egen sköld och eget nummer. År blev Sven Hedin den sista som adlades och med års grundlag avskaffades även formellt kungens rätt att förmedla adelsprivilegier.

Ett fåtal ätter har adlats av en svensk monark utan att introduceras, så kallad ointroducerad adel se nedan. Från talet blev adlandet — det vill säga det att förklara en ätt för varande av adlig börd — en kunglig höghetsrättighet. Oavsett om ätten är en paragraf ätt eller ej, följer huvudmannaskapet primogenituren. De högadliga titlarna greve och friherre infördes av Erik XIV vid dennes kröning och utgjorde en ny nivå ovanför riksrådsadeln och lågadeln.

Var ätten ofrälse, innehar endast huvudmannen den adliga värdigheten. Huvudmannen företräder i första hand ätten på adelsmötet. Om huvudmannen inte kan eller vill göra detta kan ätten dock även företrädas av en annan manlig medlem eller av en företrädare för en annan adlig ätt genom fullmakt. Nuvarande introducerad adel finns förtecknad i Sveriges Ridderskaps och Adels kalender.

Med års regeringsform infördes § 37 som begränsar adelskapet till primogenitur. Adelskapet hör historiskt ihop med tre bördsrätter : att äga och ärva frälsehemman , rätten till olika regale , och rätten att bära adliga rangattribut till sitt heraldiska vapen. De har aldrig adlats utan ansågs av tradition tillhöra skattefrälset åberopandes Alsnö stadga.

Det förekommer flera fall när en adelsätts släktnamn även bärs av andra, orelaterade släkter eller släktgrenar som inte omfattas av adelskapet.

Där förtecknas ättlingar till stamfäderna för de adliga ätterna samt andra personer som är relaterade till ätten såsom ingifta och adopterade personer. Det finns idag tre adliga ranger: grevliga och friherrliga som gemensamt benämns ridderskapet samt otitulerade adelsätter som benämns adeln.

Vad är adel?

Den principen följer de flesta adelsätter. Döttrar är adliga i sin egen rätt, men konventionellt lägger kvinnan bort sin adliga titel om hon gifter sig ofrälse. För alla andra ätter än §37 gäller att adliga är i första hand biologiska ättlingar födda inom äktenskapet , alltså söner och döttrar.

De äldsta adliga ätterna utgör så kallad uradel. I och med Gustav II Adolfs Riddarhusordning stadgades introduktion för alla ätter för att få säte och stämma på Riddarhuset. De senare har omväxlande räknats som samma och som två olika klasser inom frälset. I en ätt adlad före får alla legitima barn faderns adliga rang vid födseln. Den svenska adelns ställning formaliserades genom Alsnö stadga år och dess inflytande nådde en kulmen under stormaktstiden på talet.

Detta har medfört familjer där huvudmannen har högre värdighet än de övriga familjemedlemmarna. Kvinnor som är grevinnor eller friherrinnor i egen rätt kan behålla sin titel om hon gifter sig adligt. Ätterna är sedan dess ordnade kronologiskt med nummer inom sina respektive klasser vissa uradliga ätters nummer fastställdes ursprungligen genom lottning.

Historiskt sett kallades obetitlad adel för välboren och betitlad adel för högvälboren. Den äldste manlige bröstarvingen äldste sonen eller, i brist på söner, närmaste annan manlig ättling blir då adlig efter faderns död. Karl XI:s reduktion vid slutet av talet innebar dock en tydlig motgång. Ingifta kvinnor använder inte makens adliga vapen men tituleras i enlighet med makens adliga rang, dock inte efter skilsmässa vare sig hon väljer att behålla släktnamnet eller ej.

Var familjen exempelvis friherrlig före och en medlem därefter upphöjts till greve så är alla andra ättemedlemmar än greven friherrar och friherrinnor. Detta gäller även adliga ätter där medlem upphöjts i högre värdighet från adlig till friherre eller från friherre till greve. Under talet började adelns ställning undergrävas av ekonomiska och sociala förändringar.

Adel i Sverige var historiskt de ätter som utgjorde adelsståndet och som idag organiseras av korporationen Sveriges ridderskap och adel sedan Den 1 juli upphörde även Riddarhusordningen från att inta ställning som officiell författning. Döttrar förblir adliga och behåller sin adliga rang när de gifter sig men deras adelskap eller adliga rang kan inte överföras på deras barn.

Stamfäderna för sådana ätter har erhållit adels- eller sköldebrev som reglerar ättmedlemmars adelskap och beskriver den adliga skölden.

Adeln medeltiden

Grundlagen år öppnade statliga ämbeten även för personer utanför adeln och år upphörde adeln att vara ett eget stånd i riksdagen. Ätten räknas som utslocknad om den inte längre har några levande medlemmar. Ätten utslocknar på svärdssidan när den siste manlige medlemmen dör och på spinnsidan när den sista kvinnliga medlemmen som är adlig i egen rätt dör. Idag räknas riksrådsadel , kommendörsätter och lågadel som samma klass, den obetitlade adeln.